En strimma morgonljus kämpar för att märkas
I dimrök söker hon finna sitt motiv

Sömndruckna skuggor hon tar sig lätt igenom
Ger hoppfullt gryningen chansen att få liv

Som mörkret falnar rinner tilliten fram
En självklar glöd som väljer stolthet framför skam

Men tro nu inte att dunklet är besegrat
För varje solnedgång skapas ny ridå

Tror att det går
Målet som vi vill nå
Redo vi står
Lär oss så kan det gå
Gör allt vi förmår
För att vi ska förstå
Tvår våra sår
Än finns det tid ändå

Framför oss ligger alla svar vi vill få
Den svåra gåtan är att veta vilken färg

Vi bär förmodligen sanningen gemensamt
Ur mångas ögonvrår ser vi bilden klart

Jag tror - Jag vet - Vi kan - ändå

Text: Stefan Pettersson